Krakel

När jag är deppig gör jag drastiska saker. Saker som jag kan komma att ångra lite senare. Jag kan till exempel slänga saker, klippa mig eller träffa en person som jag egentligen inte vill träffa. Egentligen inte för att bli av med deppkänslan, mer för att hämnas. Ibland är hämnden riktad mot någon annan, men oftast mot mig själv. Fast då kanske inte hämnd är rätt ord, straff passar nog bättre in. Jag mår dåligt och då vill jag straffa mig själv för det, för att jag mår dåligt. Så jag klipper mig i hopp om att jag ska hata det och sen gråta mig till söms. Eller så slänger jag bort saker som jag är trött på för tillfället, eftersom jag vet att jag kommer att ångra det sen. Ibland träffar jag någon vars sällskap jag vantrivs i, bara för att vara elak.

Imorgon ska jag träna stenhårt, frisera mig hos frisören, träffa en vän eller två och sen åka ut till landet för att lämna vardagen bakom mig.

Jag är inte deppig, detta var bara ett informativt inlägg.