Tack och hej, du är gay
Nu lägger jag av.
En sorg
Anledningen till att jag inte bloggar är att jag sörjer. Min sorg är ivägen för min kreativitet, som om det behövdes, både du och jag vet att den där kreativiteten började sina för länge, länge sen. Sorgen grundar sig i besvikelse. Jag hade en dröm, en bild, ett hopp. Han hade blivit en bättre människa. Han hade förändrats. Han var villig att kämpa för sin sak. Min dröm dog. Min bild suddades ut. Mitt hopp försvann. Min favoritbackstreet boy har börjat knarka igen.
Dagens värld
En dröm, ett hopp
Jag brukar aldrig delta i tävlingar. Nu menar jag tävlingar i tv, radio och dylik. Så idag när jag stod i fabriken och knegade lyssnade jag på rix fm. Plötsligt säger en maskulin röst att nu är det dags för tävling och i potten i dag ligger två biljetter till Backstreet Boys konsert på hovet den 4 december, allt man behövde göra var att kunna artist och låt som spelades. Mina öron var nu på max och mitt hjärta slog i 180. Sådana här tävlingar brukar ju jag vara bra på, även om jag aldrig deltar. Jag var redo! Jag var så redo! Så körde de igång tävlingen... Jag hatar nu mera rix fm.
Den rösten...
Jag har bakat!
Hallå, är det någon där?
1. Skaffa mig en helt ny familj samt nytt umgänge.
2. Ringa mig själv och fråga hur jag mår idag.
3. Bestraffa alla genom att låtsas att de är luft i en vecka och sedan glömma denna lilla incident.
Rapport från en sjukling - dag 2
Snart går jag under
Hej kom och hjälp mig
Det är superdupermegasynd om mig
Pyttsan! Gick du på den lätta? Inte kan en liten influensa uppehålla mig och min effektivitet. Jag ska lura alla baciller i hela kroppen, ordet ineffektiv ska inte ens finnas i mitt vokabulär. Jag tänker faktiskt både läsa, titta i kapp på grey's och måla om naglarna. Sen kan vi se vem som är ineffektiv!
Tranbär
Efter att ha suttit i telefonkö i över 20 minuter med en omåttligt irriterande röst malandes i mitt öra om olika erbjudanden fick jag höra att det är fel på hela mobilnätet och att jag inte kan göra något åt det, annat än att starta om telefonen då och då under dagen och hålla tummarna, så sitter jag nu och slänger i mig lunchen. Jag snart ska iväg och jobba. I tre hela timmar ska jag jobba.
Jag vet; jag förstår inte heller hur jag ska orka.
Jag vet; vem sätter någon på ett sådant megapass som tre timmar.
Jag vet; jag är en kämpe.
Nu ska jag fortsätta slåss med parmesanpåsen så att pastan får lite smak. Adjö.
Mitt hjärtas röst
Jag trycker på play och musiken strömmar ut in i mina öron och rinner ner i min kropp. Schlagerns klyschiga refränger fyller hela mig. Det går som ett pirr genom hela kroppen och jag släpper fantasin fri, ignorerar verkligheten och den orealistiska tråd som slingrar sig genom mina drömmar. Jag kallar det tillfällig lycka; dagdrömmarnas land.
4 saker som gör världen till en orättvis plats
2. Händiga människor har finare hem, jag får betala dyra pengar och blir då fattig på kuppen.
3. Tursamma människor vinner på lotto och blir ekonomiskt oberoende resten av livet, jag måste jobba.
4. Starkast överlever, jag kommer att dö.
(4.1. Jag har inte råd med en lägenhet fast jag vill ha en.)
Häktad i sin frånvaro
Jag har inte bloggat. Det kanske du har märkt, att jag inte har bloggat. Jag har gjort annat, annat viktigt. Jag har till exempel varit på bio.
Något som jag noterat under den tid jag varit frånvarande är att jag inte längre kan ha den jeansstorleken som jag hade för två år sedan, den noteringen gjorde jag i söndags när jag var ute och provade jeans, då blev jag lite deppig. Världen är inte rättvis, men det där var fan i mig att ta i.
Mycket mer har jag inte gjort. Men det är inte fy skam det heller, visst?!
