Krakel

Anledningen till att jag inte bloggar är att jag sörjer. Min sorg är ivägen för min kreativitet, som om det behövdes, både du och jag vet att den där kreativiteten började sina för länge, länge sen. Sorgen grundar sig i besvikelse. Jag hade en dröm, en bild, ett hopp. Han hade blivit en bättre människa. Han hade förändrats. Han var villig att kämpa för sin sak. Min dröm dog. Min bild suddades ut. Mitt hopp försvann. Min favoritbackstreet boy har börjat knarka igen.