Fan!
När hypokondrin övergår till galenskap
Jag är 60 kronor från ett frikort.
Ameh
Men vad sjutton ska jag skriva om då? Mina arbetsdagar? Hur det ser ut på mitt gym? Mina toffelhelger ute i det gröna? Hur kul är det att höra om? Va?! Jag har tappat det, tycker du inte?
Tillägg
Hmmm... Jag kanske borde ta tillbaka föregående inlägg. Det skulle vara en lögn att påstå att jag skulle banga om Persbrandt ringde imorgon.
Alltid redo?
En jämnårig vän och jag satt och pratade för ett tag sedan när vi kom in på framtidsplaner och -drömmar. Så sa hon plötsligt att hon känner sig redo. Med redo så menar jag för att slå sig ner, du vet med man, barn, volvo och hela köret. Så frågar jag mig själv, sittandes i soffan med fötterna på bordet, datorn i knät, tuggandes på min överkokta pasta med 3/4 av en parmesanostförpackning på och drickandes cola direkt ur burken, är jag redo?
Nej.
Krakel goes sjukling
Jag är inne på min tredje vecka som sjukling och min andra vecka utan träning. Jag tillsammans med mina muskler tynar sakta men säkert bort. Det är inte min tredje vecka med samma sjukdom. Nej, nej. Jag är inne på sjukdom nummer fyra. Jag har nu fyllt ett halvt högkostnadskort och då har jag ändå missat att stämpla två besök. Sjukvårdsrådgivningen säger nu "hej igen" när jag ringer. Min hypokondri har övergått i faktiska sjukdomar.
Så vad gör jag åt saken? Jag dricker två c-vitaminbrus åt gången, jag klagar, jag äter godis, jag dricker te och jag använder karlns dator för att läsa tjejbloggar bara för att jag vet att han inte tycker om det. Om jag fortfarande är sjuk? Ja.
Lägesrapport:
Min lillebror har tagit hem en ryss för en vecka...
Vissa reser runt för att lära sig om andra kulturer, min lillebror tar hem kulturerna istället. Det är mer bekvämt så.
Värme
"jag har alltid stolt sagt att jag vägrar läsa bloggar, och det gör jag inte heller, men den enda som jag läser är din! den som jag någonin har gått in på! idag skrattade jag så högt att alla på jobbet tittade konstigt på mig, förstår inte varför... men jag ser mig dig framför mig när du tänker alla dessa skumma grejer haha så jävla roligt, du är knasig!"
Hur man roar sig på akuten en fredagnatt
1: Vad jobbar du med då?
2: Jag är gynekolog.
1: Jaha, en fittdoktor.
Det var kul då...
2: Jag är gynekolog.
1: Jaha, en fittdoktor.
Det var kul då...
Va? Va? Va?
Han är död?!?!?!?!!! Nu får man ju aldrig se dem ha sex. I 22 år har jag väntat på uppföljaren där man faktiskt få se när de har sex och inte bara pre- och postscener. Så går han och dör... Fan!
Dagens citat
"Hellre en fluga i ögat än flugor runt trumpeten."
- Kollega
- Kollega
2008
Trots att jag är otroligt lycklig- och tacksam över det liv jag lever just i detta nu kan jag ibland inte låta bli att sakna det gågna. Det som en gång varit.
Återvinningsstation
När jag var 15 år...
Jag: Hej mamma.
Mamma: Hej.
Jag: Hur mår du?
Mamma: Bra... Hur mår du själv?
Jag: Bra.
Mamma: ...
Jag: ...
Mamma: Var det bara det du ville?
Jag: Nej...
Mamma: Okej?
Jag: Men innan jag säger vad jag ville måste du lova en sak.
Mamma: Vad?
Jag: Lova!
Mamma: Jag lovar inget jag inte vet vad det är.
Jag: Du måste lova att inte bli arg.
Mamma: Varför skulle jag bli arg?
Jag: Lova!
Mamma: Vad skulle jag bli arg för?
Jag: Lova bara.
Mamma: Okej, jag lovar.
Jag: Kom ihåg att du lovade att inte bli arg.
Mamma: Jaaa. Säg nu.
Jag: Du är på jobbet va?
Mamma: Ja.
Jag: Bra, då kan du inte bli arg.
Mamma: Vad skulle jag bli arg över?
Jag: Du lovade att inte bli arg.
Mamma: Ja. Säg nu.
Jag väldigt fort: Jag-hällde-saft-i-datorn-och-nu-startar-den-inte.
Mamma: ...
Jag: Du lovade att inte bli arg.
Jag: Hej mamma.
Mamma: Hej.
Jag: Hur mår du?
Mamma: Bra... Hur mår du själv?
Jag: Bra.
Mamma: ...
Jag: ...
Mamma: Var det bara det du ville?
Jag: Nej...
Mamma: Okej?
Jag: Men innan jag säger vad jag ville måste du lova en sak.
Mamma: Vad?
Jag: Lova!
Mamma: Jag lovar inget jag inte vet vad det är.
Jag: Du måste lova att inte bli arg.
Mamma: Varför skulle jag bli arg?
Jag: Lova!
Mamma: Vad skulle jag bli arg för?
Jag: Lova bara.
Mamma: Okej, jag lovar.
Jag: Kom ihåg att du lovade att inte bli arg.
Mamma: Jaaa. Säg nu.
Jag: Du är på jobbet va?
Mamma: Ja.
Jag: Bra, då kan du inte bli arg.
Mamma: Vad skulle jag bli arg över?
Jag: Du lovade att inte bli arg.
Mamma: Ja. Säg nu.
Jag väldigt fort: Jag-hällde-saft-i-datorn-och-nu-startar-den-inte.
Mamma: ...
Jag: Du lovade att inte bli arg.
Vad tänker du på när jag säger:
Fakta:
När jag är deppig gör jag drastiska saker. Saker som jag kan komma att ångra lite senare. Jag kan till exempel slänga saker, klippa mig eller träffa en person som jag egentligen inte vill träffa. Egentligen inte för att bli av med deppkänslan, mer för att hämnas. Ibland är hämnden riktad mot någon annan, men oftast mot mig själv. Fast då kanske inte hämnd är rätt ord, straff passar nog bättre in. Jag mår dåligt och då vill jag straffa mig själv för det, för att jag mår dåligt. Så jag klipper mig i hopp om att jag ska hata det och sen gråta mig till söms. Eller så slänger jag bort saker som jag är trött på för tillfället, eftersom jag vet att jag kommer att ångra det sen. Ibland träffar jag någon vars sällskap jag vantrivs i, bara för att vara elak.
Imorgon ska jag träna stenhårt, frisera mig hos frisören, träffa en vän eller två och sen åka ut till landet för att lämna vardagen bakom mig.
Jag är inte deppig, detta var bara ett informativt inlägg.
Imorgon ska jag träna stenhårt, frisera mig hos frisören, träffa en vän eller två och sen åka ut till landet för att lämna vardagen bakom mig.
Jag är inte deppig, detta var bara ett informativt inlägg.
Lägesrapport:
Jag klev i en banan igår. Det var värre än att kliva i hundbajs. Den första kvarten liksom gled man fram, sen klibbade du fast i det mesta.
Nu vet du.
Nu vet du.
Tio dagar av guld
Det finns tio dagar som du kan var garanterad att se mig lycklig. Det finns tio dagar som ett absolut lugn finns i min kropp. Det är de tio dagarna som antibiotikakuren pågår. Antibiotika bota så gott som allt (säkert pesten och cancer också bara det att ingen har kommit på det än). Så vilken anledning har jag att inte må bra då, att inte vara lycklig? Under tio dagar vet jag att jag inte är sjuk! Jag slipper oroa mig och noja, inte ens ett nytt födelsemärka kan rubba min sinnesstämning under de tio dagarna.
Antibiotika - Guds gåva till människan!
Jag var hos doktorn igår utan att få antibiotika, det kändes som ett bortslösat besök.
En tisdagkväll
Jag och en vän sitter i soffan och pratar om livet...
Hon: Hostar.
Hon: Just det, jag glömde säga: jag har svininfluensa, men det ska inte vara någon fara. Jag går på antibiotika och borde inte smitta längre.
Jag: Stelnar till och ser döden komma emot mig med sitt schackbräde under armen.
Hon: Gravallvarlig.
Jag: Ser mitt liv passera likt en film framför mina ögon.
Hon: Jag skojade bara.
Jag: Hyperventilerar och tycker inte att det är roligt.
Hon: Hostar.
Hon: Just det, jag glömde säga: jag har svininfluensa, men det ska inte vara någon fara. Jag går på antibiotika och borde inte smitta längre.
Jag: Stelnar till och ser döden komma emot mig med sitt schackbräde under armen.
Hon: Gravallvarlig.
Jag: Ser mitt liv passera likt en film framför mina ögon.
Hon: Jag skojade bara.
Jag: Hyperventilerar och tycker inte att det är roligt.
Lägesrapport:
- Jag har hittat off-knappen på fjärrkontrollen till TV:n i vardagsrummet.
- Jag tror att jag har blivit shoppingberoende...
- Jag snyter kakao.
- Ikväll ska jag till ett ställe som har med fågel och 120 plus att göra...
Konsten att öppna en champagneflaska...
...är ibland obegriplig.
Låt mitt liv vara värt något i dina ögon
Jag begraver ansiktet i kudden, biter ihop käkarna så hårt jag bara kan. Min kropp skakar, mina ögon svider. Jag vill skrika, det vill jag verkligen, men jag kan inte.
Luften har sedan länge tagit slut, men det bryr jag mig inte om. Lungorna kämpar. Men allt jag kan fokusera på är att kväva skriket. Ingen ska få veta hur ont det gör. Hur förbannat jävla ont det gör. Ingen.
Jag vet inte vad jag ska skriva för att underhålla dig, min fantasi dör i samma takt som du tröttnar på att knappa in min adress i webbläsaren. Säg mig, är det fortfarande du och jag eller lever jag i en illusion?
Luften har sedan länge tagit slut, men det bryr jag mig inte om. Lungorna kämpar. Men allt jag kan fokusera på är att kväva skriket. Ingen ska få veta hur ont det gör. Hur förbannat jävla ont det gör. Ingen.
Jag vet inte vad jag ska skriva för att underhålla dig, min fantasi dör i samma takt som du tröttnar på att knappa in min adress i webbläsaren. Säg mig, är det fortfarande du och jag eller lever jag i en illusion?
Grattis skitunge
Min lillebror fyller myndig idag och eftersom han är min lillebror så betyder det att jag är skitgammal. Nu måste jag springa för jag ska hämta tårtorna som jag ska döva min åldersnoja med på hans kalas.
Reflexer
Jag: Han hörde inte.
Han: Ropa.
Jag: Du kan va en sopa!
Han: Jag sa ropa.
Jag: Oj, förlåt.
Han: Ropa.
Jag: Du kan va en sopa!
Han: Jag sa ropa.
Jag: Oj, förlåt.
